Öka styvheten med hjälp av ribbor

Rent allmänt kan styvheten hos en detalj ökas genom att:
•         Öka väggtjockleken
•         Öka E-modulen hos materialet d.v.s. öka armeringen
•         Lägga till ribbor i konstruktionen.
 
Att öka styvheten med hjälp av ribbor i konstruktionsplaster kan ofta orsaka allvarliga problem till exempel sjunkmärken, porositet och skevning.
 
Begränsningar vid utformning av ribbor
Genom att öka höjden och tjockleken på ribban får man ett högt tröghetsmoment. Om ribbans höjd är för stor är det dessutom risk att den bucklar sig vid belastning. Med hänsyn till dessa negativa effekter är det viktigt att hålla dimensionerna på ribban inom rekommenderade gränser (se figuren nedan). För att underlätta utstötningen av den ribbade detaljen ur formverktyget är det viktigt att man har släppningsvinkel på ribban. Släppningsvinkeln beror förutom på ribbans höjd också på vilket material man använder.
 
Under mekanisk belastning av en ribbad konstruktion blir oftast belastningen högst vid ribbans rot. Det gäller därför att man har tillräcklig hörnradie. Glöm inte att räkna in hörnradien på ribban.
För att undvika sjunkmärken ska ribban och radien tillsammans inte överstiga halva godstjockleken på mötande gods.

I figuren här ovan är godstjockleken 3 mm på synlig yta. Mötande ribbors tjocklek får inte vara mer än halva godstjockleken (1,5 mm) för att undvika synliga sjunkmärken på framsidan av detaljen.

Ribban till vänster är 1,5 mm utan radier och där är det inga problem. Mittribban är 1 mm tjock och har R0,25 i botten totaltjocklek 1,5 mm. Där är det heller inga problem.

Ribban till höger är 1 mm med R0,25 i botten, men den lutar i 45 grader och då blir bottenytan 2,12 mm vilket medför sjunkmärken på framsidan av detaljen.

Fler tips

Har du koll på trimmånen?

Materialets påverkan på verktygskonstruktionen, del 1 och del 2

Sätt inte snäva toleranser

Värt att veta om verktygsstål
 

Har du nytta av detta tips? Skriv gärna en rad och berätta!